Seans f. m. 11/4 2009

Finns det hjälp i lidandet ?

 

Frågan om lidandets mening har blivit aktuell denna påsk, både för oss själva och för andra.

Under våren 2008 insjuknade vår autistiska dotter i en psykos. Hon som förut varit så glad blev utåtagerande och aggressiv. Hormonell påverkan under puberteten kan vara en orsak, men ingen vet säkert. Under året som gått har det varit kraftiga humörsvängningar och utbrott. Ibland har det varit omöjligt för henne att gå i skolan. Vi lever fortfarande i denna turbulens.

Anden svarar:

Kära vänner, vi kommer alla ner till jorden för att utvecklas andligt och själsligt. Våra fysiska kroppar utsätts också för prövningar och vår intellektuella kapacitet ifrågasätts. Många tror sig kunna finna svaren i det intellektuella tänkandet, det som vi med beprövad erfarenhet kan få bevis för. Vi söker bevis för vår egen existens och bevis för svaren på de stora livsfrågorna.

Tyvärr kan de endast besvaras med ett inre sökande, ett sökande efter sanning och mening med våra liv. Svaren kan vi bara hitta i våra själars djup. Här kan ni också hitta svaret på varför vi utsätts för lidande och prövningar.

Min uppgift är inte att tona ner ert lidande eller ens försvara att det finns. Lidandet kan te sig på många olika sätt och finns på många nivåer. Vissa klarar bara små utmaningar. För andra blir utmaningarna större och kan upplevas som ohanterliga. Men det finns ändå en plan bakom processen av utveckling i lidandet, även om inte själva händelserna som utlöser lidande är planerade. Med det vill jag säga att andevärlden inte iscensätter era olyckor utan hjälper er att hantera dem.

Vi har så lätt att fokusera på själva lidandet och händelsen runtomkring att vi glömmer bort planen som hjälper oss själva. Många funderar i termer av straff – varför händer det mig? Fastna inte i strafftänkande för det är att lägga en tyngre börda på sig själv.

Fokusera på hur smärtan kan lindras och på möjliga lösningar. Fokusera på vad vi kan göra för att hjälpa varandra. Ett av lidandets syften är att skapa enighet mellan människor.

I vårt eget lidande kan vi också hjälpa andra som utsätts för samma sak. De bästa läromästarna är de som delar med sig av egna erfarenheter. De erfarenheter som sitter djupt i själen och som hjälper oss på vår egen andliga resa.

Vi kommer ner på jorden för att få dessa erfarenheter, och vi hör alla ihop i ett kosmiskt nätverk där vi kan dra ner varandra men också hjälpa upp varandra. Dela med er av era egna erfarenheter av lidande så hjälper ni varandra bäst! Våga visa er svaga och utelämnade, våga visa att ni behöver hjälp, och våga ha styrkan att hjälpa andra som behöver det.

Vägen till andlig utveckling är att sprida erfarenheter men också att våga visa sin egen sårbarhet.

Lidande kan göra oss sårbara. Om ni stänger dörren om det egna lidandet blir det tyngre, och vi får jobba hårdare. Ibland kanske också detta kan vara bra – vi styr ju själva över våra liv. Ibland kan vi behöva leva i avskildhet, i kontemplation, för att söka svaren i vårt innersta. Att leva med sig själv i nuet är också en väg ut ur lidande. Men andevärlden vill att vi så småningom tar oss ur isoleringen och möter andra.

En positiv följd av lidande är att vi då skapar nya kontakter och får nya band till varandra. De band som ni får till er egen Maria är starkare än någonsin. Det är för att förstärka banden mellan er som problemen uppstått. När man hittar lösningar och får mer förståelse för varandra i krissituationer tar det andliga växandet fart. Ni tvingas leva i nuet och glädjas åt små framsteg. Det är de små stegen som hjälper oss allra bäst i vår utveckling. Att glädjas åt dagen som den kommer, att tvingas leva här och nu hjälper oss allra bäst och tröstar i sorg.

Se varje sekund som en gåva. Se varje utmaning med tillförsikt och se att denna utmaning ökar kärleken i era liv.

Hur paradoxalt det än låter så är lidandet till för att öka kärleken på jorden. Det är i lidande vi också kan glädjas åt kärlekens kraft och ta vara på den mer när den kommer. Vi kan leva långa tider i mörker, men när ljuset åter kommer blir glädjen så oändligt stor. Då blir våra förväntningar på livet mer realistiska.

Anden vill att vi skall glädjas över våra liv och arbeta aktivt med att ge varandra kärlek och förståelse. Genom eget lidande förstår vi detta och kan känna större meningsfullhet i allt. Vi är inte ensamma i sorgen – andevärlden finns ständigt närvarande för att hjälpa oss. Att leva i nuet och att meditera är sätt att känna närvaron runt oss. En närvaro som ständigt finns där.

Så glöm inte att be om hjälp – vi finns för er i alla tider och sviker er ej.

Anden tackar och går.

 

  Länk för dig som skall besöka Marie-Louise

Tillbaka till startsidan