Vetenskap och andlighet

 

 

Intervju med Robert Hahn

 

Skillnaderna mellan vetenskapens och andlighetens begreppsvärld utgör ett av flera teman i vår senaste bok Gudomlig väg. Du kan läsa om det framför allt i Kapitel 14 och 17. Begränsningarna i tänkandet som uppkommer om man endast accepterar vetenskapliga synsätt har tidigare berörts i Den rena källan och Själars samband.

Dessa frågor har blivit källa till ett specialarbete på gymnasienivå för Marcus ForstŽn i Växjö. Han kontaktade Robert för en intervju. Vi tyckte att Marcus frågor var så bra att vi bad att få publicera dem på hemsidan. 

 

Marcus: Mina egna personliga erfarenheter efter att ha studerat naturvetenskap på gymnasienivå i snart tre år – och nu börjar bli färdig med mitt projektarbete som handlar om mötet mellan vetenskap och andlighet – är att det är ett oerhört känsligt ämne, såväl på allmänhetens nivå som i akademiker- och forskarvärlden. Inte desto mindre är det mycket omdebatterat och diskuteras mycket i olika sammanhang. Sverige är ett sekulariserat land och personligen skulle jag säga att vetenskapen är något av vår tids religion.

Samtidigt har vi en underström i vårt land, ett växande intresse för nyandlighet och en ny världsbild som håller på att växa fram. €n så länge tillhör intressenterna dock en minoritet och det talas fortfarande inte om ämnet öppet i media och i samhället. Det tycks som om vetenskapen (än så länge?) har ÓherraväldetÓ över svaren på våra frågor om hur verkligheten är beskaffad och hur vi bör, eller kanske ska, leva därefter. Sjukvården och forskningen håller stenhårt på de vetenskapliga metoderna och menar att det är enda sättet att nå framgång i bekämpningen av sjukdomar och avslöja nya hemligheter om hur naturen fungerar. Kommer naturvetenskapen (som jag alltså fortfarande upplever som andligt intolerant och på det sättet trångsynt) någonsin att tillåta andligt nytänkande och andliga företeelser i sitt arbete i Sverige? Eller kanske snarare, kommer samhället – och då syftar jag såväl på politiker, makthavare, media och allmänheten som på samhällsmedborgarna – någonsin att släppa fram andligt tänkande som en allmänt accepterad rörelse och kunskapsgren (lite väl starkt ord ur akademisk synvinkel) i vårt land? Jag har själv ingen aning och låter alltså detta vara öppna frågor till potentiella läsare.

 

Marcus: Robert – vad har du för tankar och idŽer om huruvida andligheten kan/kommer att bli allmänt accepterad i Sverige i framtiden?

 

Robert Hahn: Jag tror att andligheten med tiden kommer att uppvärderas även i Sverige.  Processen är beroende av vilket värde allmänheten åsätter andliga svar på olika frågor.

Vetenskapen kan inte svara på allt men implicerar ändå att den skulle kunna lösa allt om den bara fick tillräckligt med resurser och tid. Denna ambition förmedlas också till allmänheten, varvid vetenskapstron sprids.

Som jag ser det ger andlighet och vetenskap oftast svar på helt olika frågor. Frågor som ÓVem är jag?Ó är exempel på en fråga som vetenskapen inte kan besvara. 

 

Endast i begränsad utsträckning ger andlighet och vetenskap svar på samma frågor, och då blir svaren av så olika karaktär att de kompletterar varandra på ett intressant sätt. Ett problem i detta är dock att vetenskapsmän i sådana situationer aspirerar på att ha monopol på sanningen. Deras svar är det enda rätta. Men så behöver det inte vara då de sällan har hela bilden klar för sig. Man kan tala om olika nivåer av förklaringar där de andliga svaren mer övergripande.

 

Marcus: Hur upplever du din roll som både vetenskapsman och andligt verksam vid sidan av jobbet?

 

Robert Hahn: Jag ser inget problem i detta. Det är inte värre än att jag har ett intresse vid sidan av jobbet, på samma sätt som andra kan vara intresserade av jakt och fiske. Jag tog just dessa exempel med flit, då den ju innebär att man dödar andra varelser i form av en sport. Det upplevs inte som en besvärande kombination – att vara läkare, forskare och samtidigt döda – medan intresse för andlighet, vars syfte är att hjälpa andra, för många är en förbryllande och besvärande kombination.

 

Marcus: Hur är det dagliga bemötandet från kollegor som känner till din verksamhet som författare av andliga böcker?

 

Robert Hahn: Inget problem i vardagen så snart de lärt känna mig. Vet de om saken oroar de sig för att jag kan vara gränslös, dvs. inte skiljer på jobb och andlighet. Många ser en potentiellt fanatisk predikare framför sig.

 

Marcus: På det personliga planet (kanske en alltför privat och känslig fråga) – upplever du några intellektuella (alt. andliga) konflikter hos dig själv i din dubbelroll?

 

Robert Hahn: Nej. Vetenskap är bra för vissa frågor men inte för andra. Det gäller också för andligheten.

 

Marcus: Om jag ställer frågan: ÓVilken är den säkraste vägen till insikt och fördjupad medvetenhet, vetenskap eller andlighet?Ó – vad skulle du svara då?

 

Robert Hahn: Andlighet, förstås. Medvetenhet spelar egentligen ingen särskild roll alls inom vetenskapen. Den begränsar sig till att utröna omvärldens natur och beskaffenhet samt klara ut vad naturlagarna har för konsekvenser. 

Vetenskapen kan inte ge några svar alls på mycket som är viktigt för oss. Hur kan du t.ex. uppleva att du finns här och nu? Vad händer oss egentligen när vi dör? På sådant finns bara andliga svar.

 

Marcus: Vilka problem respektive möjligheter tror/anser du uppstår hos en person som ägnar sig åt både vetenskap och andlighet, antingen på en professionell eller på en hobbynivå?

 

Robert Hahn: En sådan person (exempelvis jag) kan inte göra akademisk karriär på t.ex. ett universitet i Sverige. Orsaken är att många tror att andliga tankar gör en opålitlig i så motto att man inte kan skilja på andlighet och vetenskap. Att så inte är fallet hjälps inte, oron finns där.

För en strikt arbetande vetenskapsman är andliga tankar ett falskt spår till verkligheten, en slags förvillelse. Hans övertygelse förväntas vara att vetenskapen tids nog skall kunna klarlägga allt.  En andlig tänkare tros därför tvivla på vetenskapens förträfflighet, och en sådan person vill man inte ha i främsta karriärledet på ett universitet.

 

Marcus: Eckhart Tolle, en av västvärldens mest berömda och inspirerande andliga lärare idag, talar i sina böcker och i sin lära om intellektet och sinnet som människans två största hinder för att nå andlig upplysning. Inom vetenskapen är intellekt, logik och sunt förnuft viktiga verktyg för att analysera och dra slutsatser utifrån de experiment och mätningar man gör för att bekräfta vetenskapliga teorier. Det blir alltså en krock – vetenskapen kräver logiskt tänkande och sunt förnuft medan Tolle hävdar att detta är det största hindret för att nå andlig medvetenhet? Hur ställer du dig till det här problemet?

 

Robert Hahn: Intellektuella tankar är ett hinder för andlighet, som snarast bygger på känsla. Man måste kunna stänga av intellektet ibland, och då är vägen öppen för känslan och andligheten. På samma sätt kan du knappast bli förälskad om du är intellektuell och just sitter och gör t.ex. matematiska beräkningar.

När man arbetar med vetenskaplig forskning skall man däremot vara intellektuell och rationell. Det går utmärkt att växla mellan att vara styrd av intellektet och att vara styrd av känslan. Men man kan knappast vara styrd av både känsla och intellekt samtidigt.

 

 

 

Ladda ner .pdf-fil om kontrasten mellan vetenskap och andlighet

 

Tillbaka till startsidan